Tiden rullar på :)

Hej igen. Nu har det varit ett tag sen jag skrev här, igen. Tiden går fort och det är så mycket nytt som hela tiden rullar in i mitt liv och det innebär att tiden går så snabbt. Helt plötsligt så har en vecka gått och så helt plötsligt en månad 🙂 I det stora hela är mitt liv just nu väldigt bra 😀

blommor14arDet största i mitt liv är mitt liv med min familj. Då inte minst min fru som under de senaste åren varit och är en bra trygg pelare i mitt liv. Hon får och har fått stå ut med mig och jag måste kanske också erkänna konstiga känslosvallningar, då oftast åt det sura hållet. Jag tycker givetvis att det är jag som har rätt, men så är det nog inte, men min fru visar enormt tålamod mot dessa svallningar. Mina ungar får också ibland stå ut med dessa känslosvallningar jag släpper lös. Detta ska jag bli bättre på att ha kontroll även, jag kommer göra mitt bästa i denna fråga. Blommorna på bilden fick jag igår av min fru, varför??? Jo, vi har nu varit gifta i 14 år. 14 år, wow. Helt fantastiskt och med denna sista resa som vi fortfarande till viss del är i håller vi ihop. Kan bara bara vara lycklig och glad att jag fortfarande är gift med damen jag älskar och som jag älskat alla dessa år. Hon visar en grym inre styrka och jag hoppas verkligen att hon håller den i framtiden. Tack min fru 😀

empty-house-roomNu till vad som påverkar mycket i mitt och min familjs liv. För 2 veckor sen genomförde jag min första magnetröntgen av min hjärna i Örebro som nu är vår nya hemstad 🙂 En ny, fin, rymlig röntgenapparat och så var det bra fläkt i den. Så jag låg faktiskt bekvämt i den, men det började klia på min näsa efter en liten stund. Men bara att fokusera bort detta, för röra sig och försöka börja klia sig i ansiktet är hopplöst då man är nästa så att säga fastnitad/klämd i detta. Men det gick fint. Kliandet försvann efter en liten stund och jag behövde bara ligga kvar. Sen minuten efter denna röntgen började min väntan på svar. 1 veckas väntan då jag hade fått tid hos min neurospeciallist på KS i Solna. Jag är trots flytten till Örebro fortfarande patient i Stockholm. Det ville jag och ställde det också som ett krav. Det var inge problem och det blev och känns tryggt för mig då de lärt känna mig och jag dem. Efter de senaste röntgen jag gjort har det ju visat sig att det är tomt och fint i mitt huvud. Och den senaste tiden i mitt liv har jag mått bättre än tidigare sen hjärntumören klev in och gjorde sig synlig, presenterade sig. Så jag hade en grym inre fight nu efter denna röntgen och 1 veckas väntan på svaret. Som sagt var har jag inte mått bättre förr, men en större oro i mitt inre har jag inte haft. Varför mår jag så bra? Är det för att den kommit tillbaka in i min skalle? Frågorna rullade runt i mitt huvud och skapade oro och rädsla till förbannelse. Jag undanhöll detta från min omgivning, jag vill ju inte störa min familj då det är ganska mycket nytt i våra liv då vi flyttat. Ungarna nya idrottslag, skolor, vänner m.m. Jag nya gym, nya kollegor, nya och nya i många led och detta gäller min fru också. Klart jag inte ville röra om mer så jag stängde in mina inre känslor. Kanske var det just detta, att jag stängde in och inte öppnade upp mig och delade med mig som skapade dessa tunga tankar. Jag vet inte, men det kan vara så. Men efter en veckas tuff väntan åkte jag och min dam till min läkare och han i vanlig ordning bemötte oss med ett leende. Jag svettades som en gris i varm sol och var så nervös. Men efter en stund ficks jag svaret… Det är tomt och fint och i mitt inre blev det som nyårsfyrverkeri 😀 Mitt omöblerade rum kvarstår. Röntgen kommer nu då fortsätta vara 2 gånger per år och väntetiden mellan röntgen och svaren kommer att kvarstå. Ser inte fram emot detta, men samtidigt är det med spänning som detta är kvar i mitt liv. Så det är bara att bita ihop och köra på och nästa gång försöka att inte stänga inne allt eller det mesta inom mig. Nästa röntgen i början av 2017 🙂

jaghulkenMen något jag håller igång är då min träning. Liten vill i de flesta fall bli större. Just detta är något jag nu har fokus på och vi får se vad det leder till. Lättare vikter, fler reps. och så nu har jag för armar och vader stasband som ska ge ytterligare pump. Och det är helt klart att pumpen blir grym. Både för vader och armarna fungerar detta helt suveränt. Mest känslor i mina spagettiarmar 😛 har det hittills visat sig. Kommer köra vidre med dessa på vissa av mina gympass och jag längtar efter stasband för låren som då är på gång att tillverkas. Företaget som tog kontakt med mig angående dessa är http://www.procclusion.com/ Jag som tycker om att synas fick också frågan om jag kunde ställa upp med en bild på deras hemsida 😀 Det är klart jag ställer upp på det och att jag förhoppningsvis motiverar och får människor att våga lite nya saker och utmaningar i sina liv. Jag är supernöjd med dessa och både vader och armar kommer idag få sina genomkörare. Vad som nu är något jag vill i mitt liv är att börja jobba 100%. I november månad och från och med i måndags denna vecka ska jag hela tiden ha aktiviteter som att jag jobbar. Klockan ringer på morgonen och jag ska då börja min dag och jag ska INTE lägga mig och sova mer. Har jag inget planerat blir det att gå till gymmet 2 gånger denna dag. Så vissa dagar blir det 2 gympass och denna dag är en sån dag. Får då dela upp kroppen lite extra, men det ska bli spännande och motiverande att ge sig in i detta. Sen från den 1 november ska jag hoppa på att jobba 100% 😀 Dessa pumpa upp mina armarpass med då i vanlig ordning en PWO och nu också dessa stasband har jag på mig någon tröja som väcker än mer uppmärksamhet. Senast var det då Hulken. Spiderman, Thor och Punisher har också hunnits med. Idag blir det en Ironman som får lysa upp 😀 Så angående träningen så är det inget som faller bort. Detta är en stor och viktig del i mitt liv och den kommer att kvarstanna. Vilket gym i Örebro det blir vet jag inte riktigt, men jag har hittills ett på plats 1 i mina tankar. Återkommer med vilket när jag bestämt mig vad det blir. Just nu är det Friskis och Svettis och de är faktiskt riktigt bra i många led. Vi är hela familjen där och tränar och så ibland åker vi tillsammans till ett annat gym och testar och ser om det skulle kunna tänkas vara något. F&S har än så länge inte blivit nedputtade från sin tron i våra liv. Men då har vi inte testat det som i mitt inre är favoriten 🙂 Fortsättning följer. Tack för nu 😀

Annonser

Måndag, ny vecka, nya möjligheter :)

Då var det vad man kan säga evigheter sen jag skrev här. Detta har dock inte varit bortglömt utan mer åsidosatt då denna sommaren rullat på i full fart.

örebro (1)I början av sommaren skedde flytten för mig och min familj till Örebro. Just denna flytt kändes för mig som att åka hem och vart dessa inre känslor kom från vet jag inte. Allt löste sig med med jobb för mig och min fru, skolorna för mina ungar. För ungarna gäller det nu att hitta lag att spela med då min son brinner för fotboll och min dotter för innebandy. De kommer hitta sina lag och båda kommer ha inriktningar mot sina idrotter i skolan 😀 Vi tränar hela min familj på ett gym i närheten av vårt nuvarande boende, men jag har en inre känsla att detta kommer inte räcka till utan jag har mina tankar i ett annat gym här i Örebro 🙂 Men en uppstart behöver man alltid och jag vill ju inte försumma träningen i mitt liv allt för mycket. 🙂

högt i splirVi hann bara komma till Örebro och bo här en vecka innan vår vecka i Kroatien kom 😀 Bara erkänna att jag blivit lite förälskad i detta land efter förra årets resa dit som då också var den första. Kärlek vid första ögonkast har nu sin tyngd 😛 Detta år hade vi med oss vår son och han kände nog samma glädje och utmaningar under denna resa. Målsättningen var inte sola och ligga på stranden utan mer att uppleva saker på olika sätt. Upp för berg, upp i torn, under vattenyta, forsränning, åka på stållina mellan punkt A och B i höga höjder, badade givetvis och åt gott plus så mycket mer. Redan på hemresan längtade jag tillbaka dit, till Kroatien 😀

Lite rolig, men fantastisk händelse på flygplatsen hem. Där träffade jag en dam som kände igen mig genom Facebook och då hjärntumörsföreningens grupp där. Hon hade även sett mig i tidningen Hemmets Journal. Hon vågade komma fram till mig efter att ha samlat mod och frågat min fru om det var ok att börja prata med mig. Givetvis var det ok 😀 Ett fantastiskt och/men oväntat möte, men det visar att vi inte är ensamma med detta hjärntumörsspöke. Att vi också utan att ha bestämt det kan träffas vart som helst och kanske vart vi minsta anar det 😀 Bara att säga att tillsammans är vi starkas 😀

inre fight

Under resan i Kroatien hittade vi ett trevligt och roligt ställe där man kunde köpa linnen och tröjor som man kunde välja tryck på. På ett av linnena jag köpte valde jag detta tryck. Det visar min inre kamp mellan det positiva och negativa som då och då dyker upp inom mig. Och min boxningsring där det hittills alltid varit det positiva som vunnit är gymmet där jag lyfter vikter. Lite bitter är jag dock just nu då jag gått ner kring 4 kg, men jag skyller lite på miljöombytet och då flytten som fick mig att inte träna så ofta och så mycket jag egentligen vill och kosten då fick också avvakta lite. Men jag är snart tillbaka och veckan i Kroatien innehöll 5 helt ok gympass 😀 Men just att hitta bilder som kan visa det inre utåt sett är bra och även roligt i vissa lägen. Jag har ett till linne med test som kanske dyker upp i nästa skrivstund här 😀 Jag blev också klar 2 veckor innan flytten hit med min PT-utbildning. Så nu är jag en Lic. Eleiko Personal Trainer. När jag landat här med allt och ungarna landat i sitt ska jag nog som det känns börja se mig om efter att kunna ha PT som en syssla och hjälpa, samt motivera människor att röra på sig efter deras förutsättningar. Vart det blir får vi se 🙂 Men först så väntar jag nu på nästa röntgen av min hjärna och sen efter det vänta ett antal dagar på få veta svaret. Just väntandet är en tung utmaning och faktiskt också en inre börda som jag inte har ord att beskriva. Hittills bara positiva besked, men jag vågar inte ta ut något i förskott. Kampen fortsätter och det gör mitt gymmande också 😀 Nu kommer jag inte dröja lika länge med att skriva något här. Tack för er väntan. Kram på er alla 😀 Kram

Jag är kvar :)

Japp, jag är kvar men tiden räcker inte till som jag vill 🙂 Jag kan rimma i alla fall 😛 Så vad är det jag pysslar med nu då som gör att jag inte hunnit skriva här på ett tag?

pluggböckerJust nu går jag en utbildning till PT (personlig tränare). Det har nu hållit på i 6 veckor och det är 4 veckor kvar. Första 5 veckorna var på distans och det var inte att leka med. Mycket ny information och bara läsa om hur vi ser ut muskelmässigt innanför huden skapade många frågetecken 🙂 Grymt intressant och en stor utmaning. Detta är nog tufft för de flesta, men jag har ytterligare något att kämpa mot för att få in alla ny kunskap. Min lilla och ganska så lindriga form av hjärntrötthet menar jag då. Viljan är något som pushar mig framåt och jag vill verkligen lyckas. Så kampen fortsätter 😀

marklyftEfter de 5 veckor som var på distans var förra veckan på plats på ett gym. Där var det både teoretiskt och praktiskt. Jag trodde att jag kunde mycket när det kommer till teknik och hur man ska utföra olika övningar, men ajajaj 😛 Helt plötsligt fick jag lära mig så mycket nytt och praktiskt så övningarna blir numera en helt annan utmaning. Men jag hade dock inga problem med att i marklyft köra på 150 kg 😀 Kunde nog gå upp ett antal kg till, men då jag har lite ont i min högra arm stannade jag där för att inte slita ut mig. Nu är det i alla fall 4 veckor kvar av denna utbildning. Förra veckan bestod av 6 dagar på rad, men nu blir det torsdag – söndag nästkommande 4 veckor då. Jag behöver inte fundera på vad jag ska göra på helgerna. Under dessa att vara på platsveckor har jag tagit semester från jobbet så att jag kan vila/sova när det ges tillfälle. Måste dock plugga på dessa lediga dagar och den största utmaningen är nog, i alla fall i nuläget, anatomi.

bänkpressNågot jag också testat på den senaste tiden är att gå till ett crossfitgym. Fantastiskt go och engagemang från deltagare och ledare där. Min fru har fastnat helt i detta och jag tycker att det är grym alternativ träning till vilken träning jag vill genomföra. Just nu är det väldigt lämpligt att vara på just crossfit för där är det grundövningar för kroppen som genomkörs och det är just det jag varit med om att genomföra på utbildningen. Så skolgången är finfin 🙂 Idag var jag dock inte med på själva crossfitpasset utan jag körde mitt egna race där och det innebar lite genomkörning av muskelerna Trapezius, Deltiod och Pectoralis 😀 Alltså så körde jag baksida axlar, ner mellan skulderbladen, deltamuskeln som är framsida/sida/baksida axel och bröst. Jag bollade i lugn takt på 90 kg i bänkpress och tekniken i just bänkpress som jag lärt mig är grym 😀

Eleiko strong

Så de som jag går PT-utbildningen hos är Eleiko. Fantastiskt kunniga utbildare. Trevliga och med humor i många lägen också. De jag går utbildningen med är mycket trevliga och hjälpsamma. Trots att det är en kort utbildning om man ser till det stora hela kommer jag sakna mycket av denna tid. Men innan allt är klart så är det ett praktiskt prov och ett teoretiskt prov. För att bli en licentierad PT måste man klar av båda dessa och jag kommer kämpa på och hoppas att det verkligen ska fungera så att jag kan om det ges möjlighet hjälpa olika människor med att komma igång eller hålla igång sin träning 🙂

epilepsija-nervni-sistem-premecaj-bolest-mozak-1352038550-226387

Men idag och varför jag tog mig tid att skriva här är att det är inatt 2 år sen jag drabbades av ett EP-anfall. Så natten mellan 17 – 18 maj är en natt jag tror att jag alltid kommer komma ihåg som innebar förändringar i mitt liv. Både positiva och negativa förändringar. Jag försöker lägga störst fokus på de positiva och genom det hålla uppe min kampvilja och då inte ge upp. Ibland har jag min inre kamp och hittills har jag genom positivitet gått segrande ur det hela. Min vilja är att så ska det fortsätta vara så därför ger jag inte upp. Tiden går framåt och jag blir bättre och bättre i många lägen och bättre ska jag bli i fler lägen 😀 Tack för nu och bara för att jag kanske inte skriver på ett tag nu så finns alla i mina tankar. Jag har som sagt var 4 veckor kvar av min nuvarande utbildning och det tar mycket av min kraft. Träningen blir i alla fall inte lidande 😛

Internet och länkar :)

Internet är ju fantastiskt på många sätt. Det har ju sina brister och negativa saker också, men jag försöker i det mesta fokusera på det positiva. Så nu är mina internettankar positiva utifrån att jag kan genom internet förmedla och förhoppningsvis också bygga upp vilja, motivation och trygghet, plus en hel del annat också.

hjärntumörsföreningenOm min tumörsresa finns att läsa på hjärntumörsföreningens hemsida. Jag tar även upp vad träningen har betytt för mig där. länken dit är http://hjarntumorforeningen.se/2016/03/18/mina-gympass-ar-mental-vila-och-verklighetflykt/

Sen finns jag även i Hemmets Journal som jag lagt in tidigare här och även där nämns min träning. Länken dit är http://www.hemmetsjournal.se/Manniskor/reportage/Underskoterskan-Rickard-drabbades-av-en-hjarntumor/

Sen finns ju även min första internetvistelse efter hjärntumörens entré i mitt liv. Det är på sidan GetBig.se Den sidan kan och ger också goda råd och vägledning genom träning. Då inte enbart gymträning som jag brinner för utan även mer konditionskrävande träning. Man kan också läsa om kost och få tips och råd i den frågan. Mycket bra sida tycker jag och länken med min historia är https://getbig.se/hjarntumor

Sen via interner så kör jag på i Facebook. Inte så mycket rörande min tumörshistoria och den är inte öppen för alla att kika på. Men Facebook ger mig chansen och möjligheten att ha kontakt med hjärntumörsdrabbade i hela vårt avlånga land, även med vissa som är bosatta någonstans utanför Sverige. Tack vara detta känner jag mig i stort sätt aldrig ensam utan kan få tips, råd, gemenskap m.m. Just sidan för oss patienter är genom hjärntumörsföreningen. Kan bara buga och tacka för denna möjlighet.

instagramNågot ytterligare jag fastnat för en del är Instagram. Jag är fortfarande ute och svajar i denna värld, men jag delar med mig av min träning genom bilder och jag följer en del och en del har börjat följa mig 🙂 Några från olika delar av världen följer mig och gillar och skriver något litet ibland. Krävs i det stora ingen tid, men för mig ger det en inre styrka och känsla att jag delar med mig till människor runt om i världen att försöka våga sig på med träning/fysisk aktivitet utifrån ens förutsättningar. Om man drabbas av något, men får en diagnos eller vill på något sätt utvecklas så tror jag på fysiska aktiviteter, då utifrån intresse och förutsättningar man har. Ett gott exempel på framsteg och utveckling är min fru. Tidigare i livet var hon inte den träningsmänniska hon är idag. Ett tag var hon och gymmade med mig men utvecklades till en mer konditionsgalning 😛 Idag längtar hon efter olika typer av lopp, hinderbandelopp, geggamojalopp m.fl. Hon har även fått arbetskompisar att försöka ge sig på lite träning. Men på Instgram är det bilder och lite text på och angående mig. Den är öppen för alla runt om på vår planet, mitt namn där är Rillegb.

Eleiko strong Och sist men inte minst just nu är att jag i lördags påbörjade min utbildning för att bli en PT, personlig tränare. Denna utbildning går jag då via Eleiko som jag fick massa bra ord om och att jag genom just det positiva ord och deras bemötande valde dem.Hur tänker jag internet när jag nämner detta. Jo, just nu nära jag klivit in i Block 1 är det på distans i 5 veckor och det är då tack vare internet. Bra start på denna kurs känner jag redan nu så att man innan vi ska ha på plats utbildning har en bra grund och att vi alla som är med i kursen ligger på ungefär samma grund. Men jag längtar givetvis tills vi träffas allihop och kör på 😀 Men en bra uppvärmning nu och när jag är klar med denna text blir det ”skolarbete” via internet för mig 😀 Denna PT-utbildning blir jag klar med här i Stockholm ca 2 veckor innan jag flyttar till Örebro. Så plugga, läsa lite extra och nöta in olika saker blir nu ett måste då kursen ska avslutas med både praktiskt prov och teoretiskt prov. Läsa, vila hjärnan, läsa, vila hjärna osv. plus äta och träna gäller  för mig idag och lediga dagar. Annars jobbar jag på på mitt arbete under denna distansstart av utbildningen. Bara hålla uppe kämparglöden och jobba på 😀 Tack för nu 🙂

Jag
Hej och välkomna till stark och trygg sjukvård 🙂

Väntans tider…

längtanJaha, då är det väntan och längtan som gäller inom mig känner jag. Det är ingen väntan på provsvar eller röntgensvar angående min  hjärntumör som just för tillfället inte finns alls. Den är då givetvis inte välkommen åter, så detta tillfälle gällande detta får kvarleva hur länge som helst 🙂 Det jag längtar efter som då skapar denna väntankänslan inom mig är då att det nu är 3 månader kvar tills jag med min familj flyttar till Örebro. Jag verkligen längtar efter detta nu och ibland kommer tanken ”kan vi inte flytta i morgon, allt är ju klart”. Riktigt så är det dock inte, utan mina 2 älskade barn ska gå ut skolan och få ett bra avslut här. De ska också få veta om höstens skolgång, vart och vilken skola som blir gällande. Men för mig och min fru är det mesta klart. Vi har båda jobb fixade och det kommer bli utmaningar för oss båda. Innan mitt nuvarande undersköterskejobb jobbade jag inom en statlig verksamhet. Nu när vi flyttar kommer jag återvända till detta då jag längtar och saknar en hel del i denna typ av arbete. Mötet med människor i denna situation är utmaningar och drivande i många riktningar. Jag vet just nu att jag vill jobba med detta.

eleikovikterNågot mer jag längtar efter just nu och då verkligen längtar efter så att tiden går sakta. Det är att jag nu i helgen som kommer börjar med en utbildning. Utbildningen ska göra mig till en Lic. Eleiko PT, med andra ord en licentierad personlig tränare. Detta kommer bli en utmaning i många led, men så otroligt starkt motiverande. Har redan nu börjat kika i texter/böcker jag fick från dem för några veckor sen. Fantastiskt bemötande från just dessa och jag genomgick ett antal och slutligen genom personligt möte och rekommendationer från andra var valet lätt 🙂 Varför jag vill gå denna utbildning är i första hand att jag ska lära mig fler attacker mot mig själv för att uppnå mina styrketräningsmål. Stor, stark och tung är det fortfarande och jag har uppnått vissa målsättningar gällande dessa mål. Men långt kvar till slutmålet, dock handlar många av mina mål att nå dessa genom att ta ett steg i taget uppför måltrappan 🙂 När allt satt sig genom flytten, det nygamla jobbet och övriga saker som måste sätta sig när man kommer till en ny miljö kommer jag vad jag tror försöka satsa lite på att bli en motiverande personlig tränare för de som behöver en. En inriktning kommer dock som det känns nu att försöka motivera och skapa vilja och trygghet för människor som drabbats av något i livet. T.ex. tumörer/cancer, diskbråck, whiplash m.m. Jag kan till en början om allt fortsätter gå så fint och bra det gör i nuläget vara ett fysiskt exempel på vad fysisk aktivitet kan vara för trygghet i livet. Då inte bara att bygga muskler som givetvis är något jag brinner för, men det är även socialt och mentalt stärkande. Jag är klar med denna utbildning ca. 2 veckor innan flytten går av stapeln 😀

mössaibilMen det var ju ett tag sen nu sen jag skrev här på bloggen. Men livet har rullat på och träningen har jag hållit uppe 😀 Någon som är värd dagens ros är en ledare på det gym jag kör på. Han är motiverande, vägledande och innehar ett jävlaranamma som han delar med sig till alla som vill. Något förutom just det där jävlaranamma han ger mig varje gång vi är på plats samtidigt är mössan på bilden. Jag och mössor idag är ju något unikt och vackert 😀 Andra mössan jag fått från aktiva på gymmet och båda gångerna har verkligen bildat lyckotårar i mina ögon 😀 Det finns inte ord att tacka för detta och de människor runt mig har verkligen sett och förstått vad mössor betyder för mig 😛 Sen jag skrev senast har jag tränat vid 18 tillfällen. Totalt i år 74 gånger. Vikten börjar vara stabil mellan 112-113 kg. Dock gällande vikten är det nu en hög tröskel jag ska komma över så jag går upp mera. Vill upp till 120 kg så snabbt och bra det går. Sen är tanken jag har att från dessa 120 kg gå ner till 115 kg för att se hur jag reagerar på lite koständringar 😀 Fortsättning följer…

20160331_202802
Fortfarande egentligen bara början på tillväxten. Men en bra start 😀

Ja må ja leva, ja må ja leva osv… :D

Ett snabbt och kort meddelande här då. Idag är det måndag och idag är det min födelsedag 😀 Fortfarande ung i sinnet och träningen ligger högt i min livslista och idag körde jag på i gymmet. Full fart med vilja och motivation som även stärktes att jag idag och blir ett år äldre och än visare i mitt liv 😛 Massa grattis på Facebook och grattissången på jobbet. Bra måndag och bra början av denna vecka. Helt klart, ny vecka, nya möjligheter 😀

födelsedag
Laddad inför dagens gympass i ett nytt fint linne 😀

Kort vecka…

I alla fall en kort sammanfattning av denna vecka. Förkylningstider är något man alltid hoppas på att slippa, men det är svårt att hålla sig undan. Jag drabbades av denna förkylning till slut också, fast jag trodde att jag skulle komma undan 🙂 Först var det dottern som var drabbad en vecka, hon blev frisk och min son tog över för en vecka och när han blev frisk så i början av denna vecka så drabbades min fru.Jag kämpade på fint och början av veckan innebar då gymträning och det gick riktigt bra. Tyngre vikter i vissa övningar och ett exempel är i latsdrag.

back31Jag gjorde några reps, 5 st. tror jag på vikten 120 kg. Riktigt nöjd var jag och just detta med höga vikter som jag klarade av bra skedde i fler övningar. Klart jag inte skulle ligga i riskzonen för förkylningen som drabbat resten av min familj. Men icke sa nicke!!! Natten till onsdagen kom förkylningen smygande på mig. Så nattsömnen blev lidande och så var det ända tills natten till idag då jag äntligen fick sova hela natten. Dagtider var jobbiga med nysningar och hostningar som också visade sig under nätterna. Men knappt någon feber hade jag. Det jag led mycket av var och är just nu att jag inte tränat på ett antal dagar. Endorfinabstinens har en kraftig och tydlig bild i mitt liv när jag inte kan rör mig som jag vill. Men i morse vaknade jag och kände mig pigg och redo för vardagen igen. Dock ingen träning, utan vila gäller till i morgonkväll efter jag avklarat ett arbetspass 🙂 Men, ofta ett men i våra liv. Bra uppvaknade efter en full sömnnatt och då säger min älskade fru att hon är tillbaka i förkylningsträsket. Må hon nu bli den sista pricken över i:et för denna gång nu och att det går över fort.

Men trots detta bergsklättrandet över förkylningsberget den senaste tiden och då för mig senaste veckan var lördagskvällen mysig då jag ett par dagar innan jag fyller år fick presenter 😀 Jag fyller dock år i morgon måndag, men då är det jobba, träna och lägga sig i tid som gäller. Därav lördagsmyset med presentutdelningen 😀

FREAK_SLEEVLESS_red  Hoody  mp3

Presenterna från de närmaste i mitt live var just dessa som vi kan se på bilderna. Linnet med ordet FREAK kommer väcka blickar på gymmet, då inte bara ordet utan även håligheterna under armarna 😀 Mer uppmärksamhet under mina träningspass vilket jag också vill ha. 🙂 Dock är det inte jag på linnebilden, men det kommer nog dyka upp i framtiden 😉 Mittenbilden är jag och denna luvjacka eller Hoodie som det heter i shopparna 🙂 Just detta märke har massor av texter jag faller för, både linnen, T-shirts, Hoodies m.m. Hade just denna Hoodie på mig idag och besökte ett Crossfitgym och direkt där hamnade jag i centrum och jag berättade då lite kort om min tumörhistoria. Belyste då som vanlig hur mina fysiska målsättningar varit mig nära innan, men än närmare när jag väl drabbades av det hela. Att jag aldrig gett upp och texterna på dessa kläder står jag bakom och vill belysa än mer. Helst då också få med mig några som också känner att de kan förmedla fysiska aktiviteter, aldrig ge upp osv, även om det under vissa stunder kan vara smärtsamt, jobbigt, tålamodsprövande m.m. Så mer jackor av dessa kommer ses på mig är jag säker på 😀 Sen ytterligare en viktig pryl i mitt liv. En MP-3 spelare som kan spela min träningsmusik. Det är sällan jag hör just det jag vill höra i de allmänna högtalarna på gymmet. Har alltid haft en MP-3 spelare, men den senaset innan denna fina present hade ingen display så jag visste aldrig hur mycket batteri som var kvar. Så ett antal gympass innebar att batteriet tog slut och jag fick försöka utan min tunga musik prestera allt vad jag kan. Men nu vet jag när det är dags att ladda, får bara inte glömma det 😛

I morgon är det då måndag och som jag brukar säga då är att det är en ny vecka med nya möjligheter. Och i morgon ska det verkligen innebär a det och jag ska jobba och tillbaka in i träningen efter veckans frånvaro gällande de båda sakerna:D

Men det sista jag vill säga är…

efaca821441eb09a462aca4382ec891a  family_where_life_begins_547105cde087c3263b3db5a0

 

Ny bil :D

Då är det söndag och denna vecka börjar nå mot sitt slut. En ganska tuff vecka har det varit. Varför tuff? Jo, jag skulle kunna likna det med en formsvacka. Måndag och tisdag i början av veckan så var jag trött både fysiska och mentalt. Det slutade med att jag dessa dagar inte gick och tränade. Vart kom detta ifrån då? Det vet jag inte, men formsvackor är ju kommande då och då. Lyckligtvis är de rätt så sällsynta hos mig. I onsdags manade jag mig iväg till träning och veckan har nu bestått av ”vilopass”. Så 5 stycken ”vilopass” genomförda och kroppen har kört igenom 2 gånger. Så på det stora hela har det blivit en bra träningsvecka utifrån veckans förutsättningar. Jag har nu också lyckats genomföra 54 träningspass och jag ligger kring 113 kg dagligen. Det tar sig för mig 😀

Den stora händelsen denna vecka var eller är att jag beställt en ny bil 😀 Det var min son som föreslog en bil för mig och slutligen efter en titt och tester genomförda på totalt 9 olika bilar slutade det med ett val. Bilen min son tipsade om, en MINI Cooper 😀 Grymt bekväm, rymlig, stabil, utrustad m.m. Försäljaren var riktigt bra i och på alla sätt. Ett exempel på hans beteende och bemötande var när jag skulle göra beställningen så skulle min fru följa med. Hon var sen och jag hade tagit mig in i butiken. Då erbjöd säljaren att vi skulle åka och hämta henne med en MINI Cooper 😀 Vi gjorde det  och då fick frugan också åka en innan jag gjorde beställningen. Fantastiskt 😀

mini Cooper Cooper inv1 Cooper inv2

Ovan kan man se hur modellen ser ut som jag nu har beställt. Färgen gul/orange i kombination med svart, vackert 😀 Inga lag nämnda vem man med lätthet kan tänka på då även denna butik ligger i Solna 😛 Kort och gott sagt en gul/svart bil från Solna 😀 Inne i bilen kan det lysa lite olika färger så det måste ju vara en glädjebil. Något som man inte ser här utan på en bild under denna text är stripes jag även beställde till min blivande bil. Självklart är det svarta stripes och de kommer sitta på huven och på bagageluckan. Och som man kan läsa om att köra denna bil, att köra en gokart, stämmer rätt bra. Och man tror att det är en liten bil för en 113 kg klump, men den var bekvämast av alla bilar jag kikat på. Något som slog stort var just hur stolarna var och faktiskt är att sitta i. Enda konkurrensen denna bil har är den bilen jag kör nu, Renault Clio. Även den är en grym bil jag sitter kanon i. Men denna vann denna gång och vi får se vad det blir om 3 år. Bilen blir min i slutet av juni och jag längtar redan nu till dess. Precis innan flytten till Örebro sker, har jag en ny bil 😀

cooperstripes1 Karossen och så är inte av den modell jag nu beställt, men de svarta stripesen är liknande det som kommer finnas på min bil.

Så kort och gott flyttar vi till en svart/vitt stad, Örebro. Där ska det synas den gul/svarta färgen för att visa att gul/svarta supportrar finns över allt 😀 Lika bra att vara ärlig. HEJA AIK!!! 😀

Mössfri vecka :)

Japp, det stämmer. Denna vecka har jag inte haft mössa på mig över huvud taget 🙂 Måste erkänna att det  ar ett riktigt äventyr och det var i början av veckan som att brottas mot sitt inre.

mössa1       beastochjag        möss2

Så mössan har sen juli 2014 varit en del av mig och följt mig på allt och överallt jag haft för mig. I solsken både i Sverige och utomlands, till gymmet, under vinter, höst och övriga årstider m.m. har mössan suttit på mitt huvud och verkligen blivit en del av min personlighet. Enda stället jag inte haft på mig mössa är på arbetsplatsen 🙂 Varför mössa i mitt liv då? Jo, efter operationen av min hjärntumör fick inte mitt ärr utsättas för solstrålarna. Jag testade keps, men den skyddade inte hela ärret och neder delen av kepsen var skavande. Jag testade tejpa över ärret, men skäggstubb, hårväxt och svettningar fick tejpen att lossna. Så vad kunde jag då hitta på? Då klev mössan in i mitt liv och den har också stannat där. Så fort jag ser en mössa med rätt material och tjocklek finns risken att jag köper den. Jag har fått mössor från ett antal goa människor i min omgivning också. Just det visar att de tänker på mig och det värmer mig massor inombords. Men denna vecka tog jag mig ann utmaningen och hade inte mössan på mig på något ställe jag vart på. Ofta har jag haft en mössa i fickan med utifall jag skulle behöva 😛

Utan mössa 3     Utan mössa 1     Utan mössa 2

Så framför allt när jag befunnit mig på gymmet har mitt ärr uppdagats kraftigt för mig. Speciellt de första dagarna då jag inte var van att vara utan mössa på just det stället. En hel del träningsmänniskor på gymmet uppdagade att jag inte hade mössa, men få tänkte på ärret på min vänstra sida av skallen. Det visar att det är i mitt inre som ärret syns tydligt, inte i min omgivnings blick. Även om det nu gått finfint och jag har kunnat genom detta väcka folks uppmärksamhet på mig och det inte bli en mössfri vardag i mitt liv. Mössa på igen från och med i morgon måndag som är en ny vecka. Men då och då kommer den åka av för att folk ska bli nyfikna på mig och komma med frågor och tankar som jag kan svara på så bra jag bara kan. LÄNGE LEVE MÖSSORNA 😀

Och slutligen. Hur har träningen sett ut här i slutet. Förra veckan nådde jag 7 träningsdagar 😀 och denna mössfria vecka kom jag upp i 6 träningsdagar 😀 Bra träning i många sätt och min vikt som jag vill ska gå upp smyger sig uppåt. Vikten ligger nu mellan 112-113 kg oavsett när under dygnet jag tar min vikt. Mycket bra, och just nu så visar detta att jag satt ett gott mål fram till sommaren, kring 120 kg genom ok kost, tung och effektiv träning på gymmet för både mina muskler och även kondition 🙂 Fortsättning följer 😀

Positivt + positivt =POSITIVT :)

Jaha, då är det bara att börja. Positivt, japp, positivt så in i h-vete har det varit sen jag sist skrev något här. Som vanligt går tiden fort och helt plötsligt är det ett tag sen jag skrev här fast jag haft skrivandet i mina tankar. Vad är det som då är så positivt just nu utöver det vanliga i vardagen?

min hjärnaHär är bilder från min senaste röntgen och min näst senaste. De 2 på övre raden är de nya och de 2 under är från röntgen gjort för 6 månader sen. Om man tittar på bilderna så ser man en svart hål och det är ett positivt svart hål för där satt tumören i min skalle. Inget nytt växer nu och inget är kvar från operationen och strålningsbehandlingen 😀 På ena bilden, den uppe till vänster ser man vita områden i min hjärna. Det är bieffekt från min strålningsbehandling och vart just denna vita massa finns kan det ibland påverka mitt minne. Något mer det kan påverka mina emotioner, alltså känslor hos mig. Ett exempel på just detta är att jag vid filmtittande ibland får tårar i ögonen vid sorg, glädje osv. Jag tappar ibland en del av min ilskenhet och brister då i mitt humör. Mina känslor är ibland starkare än normalt, eller innan denna tumörsresa startade. Ibland positivt och ibland negativt. Mina filmtårar tycker framför allt min son är pinsamt och jag släpper dessa med glädje 🙂 Jag har jobbat med mitt inre rörande allt detta och nu kommer jag ha förståelse för det hela och då är mitt mål att nå ännu bättre resultat i kontrollen över mig själv. Min neurospecialist är vid varje tillfälle fascinerad och imponerad av mitt ständiga tränande. Jag växer och växer och han undrar om jag är färdigväxt vid varje träff. Inte då, är mitt svar. Jag har fortfarande många kilon att gå upp genom min kost och hårda och intensiva träningsmål 😀 Sen senats jag träffade honom har jag gått upp ca. 5 kg och han kände att han inte behövde rekommendera fysiska aktiviteter för mig 😀 Han frågade om jag sett på vetenskapens värld när de i det programmet belyste fysiska träningsaktiviteter för olika människor. Han såg på mig och sa då att det är nog inget jag skulle behöva se på för att förstå hur bra det kan gå om man tränar och rör på sig utifrån ens förutsättningar. Helt klart en toppendag. Nu snart middag och sen ner och träna ett tungt gympass 😀

Men 3 till positiva händelser har skett den här senaste veckan. Jag börjar med att jag med min familj ska flytta till Örebro. Jag har sökt jobb och varit i Örebro på några intervjuer. Bra och trevliga intervjuer och jag blev erbjuden mer än ett jobb. Jag har nu valt vilket jobb jag vill landa i när vi flyttat till Örebro och jag är supernöjd och ser verkligen fram emot detta. Tyvärr var jag tvungen att tacka nej till jobberbjudande som jag också kände kunde vara något givande till mig. Men vad framtiden har för mig vet jag inte och vem vet, kanske det blir ett av jobben jag nu tackat nej till som blir ledande.

UMmössaNågot som överraskade mig till nästan glädjetårar på gymmet var när en trevlig killa som tränar kom fram till mig och bad mig stå kvar. Han försvann och kom efter en kort stund tillbaka. Jag hann med ett set i min övning jag körde 🙂 Han kom då och gav mig en mössa. Den mössan på bilden när jag sitter i bilden på väg till Örebro för en jobbintervju. Han berättade att han varit i USA på semester och besökte då Under Armor outletbutik och det fanns så mycket fina och coola kläder där. Så mycket att hela semesterkassan skulle kunna förbrukas 🙂 Han så då denna mössa och tänkte på mig och köpte den.Bara tanken att jag fanns hos någons tankar under semestertid var gripande, gripande ur en positiv vinkel då. Det var och är helt fantastiskt och det visar verkligen hur viktig omgivningen är och hur viktig den ska fortsätta vara i mitt liv. Omgivningen består då inte endast av de som är nära i och med att de är i familjen. Omgivningen är alla jag kan tänka på som verkligen finns i min omgivning. Jag träffar nya människor som ger mig stöd och som jag ger stöd. Tillsammans är vi ett finfint team 😀

Avslutningsvis med denna positivitetsstund är dessa fina och eldiga rosor. Jättefina och upplyftande i min väntestund på svaret från senaste röntgen. Väntetid är jobbigt och i vissa lägen ännu jobbigare och min fru känner av och känner till detta. Att hon då köpte dessa fina rosor stärkte upp inom mig och jag lyckades hålla ihop hela denna väntetid 🙂
eldrosor